adept

Efter att livet har gått i 200 kilometer i timmen hela april stannar jag helt plötsligt upp och kraschar. Planer trasslas upp och kvar finns bara frågor utan svar. En tomhet som ingen kan fylla. Det är inte lätt att heta Jennie en sån här dag.

Egentligen skulle man klyva sig själv och leva fyra olika liv, parallellt med varandra. Att välja ett är omöjligt, då bitarna inte passar ihop. Istället för att gå framåt har jag nu fastnat och trampar på samma ställe.

/jen