adept

Det har varit mycket upp och ner idag, fram och tillbaka. Bara det att jag gick en mil utan att ens tänka på att jag gick, utan bara gick och grubblade över mina problem säger ganska mycket. Men det är också räddningen för mig när jag mår som sämst, att sitta och stirra in i väggen gör bara allting värre. Efter promenaden fram tills nu har jag sysselsatt mig duktigt med mat, hårfärgning, bio och lite bilkörning. Klockan är två och jag är inte trött. Kanske kan skylla på en red bull, men spelar roll. Har inget jag måste vakna till imorgon ändå. Börjar önska att jag hade min longboard här...

Kanske den bästa lunchrasten i år? Puder, Johanna, Viktor och sol!
Sånt där som man blir glad av :)

/jen